Torkning med uppvärmd luft och torkning vid låg temperatur (även kallad torkning nära omgivningen eller torkning i butik) använder två fundamentalt olika torkningsprinciper. Båda har sina egna fördelar och nackdelar och används ibland i kombination t.ex. i tvåstegstorksystem.
Torkning med uppvärmd luft använder höga temperaturer för snabb torkning och torkningsprocessen avslutas när den genomsnittliga fukthalten (MC) når önskad slutlig MC.
Vid lågtemperaturtorkning är målet att styra den relativa fuktigheten (RH) snarare än temperaturen på torkluften så att alla spannmålsskikt i djupbädden når jämviktsfukthalt (EMC).
Följande tabell visar de största skillnaderna:
I satstorkar med fast bädd med uppvärmd luft kommer den varma torkningsluften in i spannmålsmassan vid inloppet, rör sig genom spannmålen medan den absorberar vatten och lämnar spannmålsmassan vid utloppet. Spannmålet vid inloppet torkar snabbare eftersom torkluften där har den högsta vattenupptagningsförmågan. På grund av den grunda bädden och relativt höga luftflöden sker torkning i alla lager av spannmålsmassan, men snabbast vid inloppet och långsammast vid utloppet (se torkkurvor i tabellen).
Som ett resultat utvecklas en fuktgradient, som fortfarande finns kvar i slutet av torkningen. Torkningsprocessen stoppas när den genomsnittliga fukthalten i spannmålen (prover tagna vid torkluftsinlopp och torkluftsutlopp) är lika med den önskade slutliga fukthalten. När spannmålen lossas och fylls i påsar utjämnas de enskilda spannmålen vilket innebär att blötare spannmål släpper ut vatten som torkarkornen adsorberar så att alla spannmål efter en tid har samma MC.
Återvätning av torkkornen leder emellertid till sprickbildning som gör att kornen går sönder under malningsprocessen. Detta förklarar varför malningsåtervinningen och huvudrisåtervinningen av korn som torkats i satstorkar med fast bädd inte är optimala. Ett sätt att minimera fuktgradienten under torkning är att blanda kornen i torkbehållaren efter att cirka 60-80 % av torktiden har gått.
Vid lågtemperaturtorkning är syftet med torkhanteringen att hålla torkluftens RH vid den relativa jämviktsfuktigheten (ERH) som motsvarar den önskade slutliga fukthalten i spannmålen, eller jämviktsfukthalten (EMC). Effekten av temperaturen är minimal jämfört med RH (tabell 2).
Om t.ex. en slutlig MC på 14 % önskas bör man sikta på en relativ luftfuktighet för torkluften på omkring 75 %. I praktiken kan den omgivande luften användas på dagtid under torrperioden. På natten och under regnperioden är en lätt förvärmning av den omgivande luften med 3-6ºK tillräckligt för att sänka RH till lämpliga nivåer
Torkluften kommer in i spannmålsmassan vid inloppet och medan den rör sig genom spannmålsmassan torkar den de våta spannmålen tills luften är mättad. Medan vattnet absorberas kyls luften ner med några grader. På sin vidare väg genom spannmålsmassan kan luften inte absorbera mer vatten, eftersom den redan är mättad, men den tar upp värmen som skapas av andning, insekter och svamptillväxt och förhindrar därmed uppvärmning av den fortfarande våta spannmålsdelen. En torkfront på flera centimeters djup utvecklas och rör sig långsamt mot utloppet och lämnar torkat spannmål efter sig. Efter att torkfronten lämnar spannmålsmassan är torkningsprocessen avslutad. Beroende på initial fukthalt, luftflöde, spannmålsmassadjup och torkluftsegenskaper kan detta ta från 5 dagar till flera veckor.
Torkningsprocessen vid låg temperatur är mycket skonsam och ger utmärkt kvalitet samtidigt som den bibehåller höga groningshastigheter. Eftersom mycket låga lufthastigheter används (0,1 m/s) och förvärmning av torkluften inte alltid behövs, är det specifika energibehovet lägst bland alla torksystem. Lågtemperaturtorkning rekommenderas vanligtvis som andrastegstorkning för paddy med MC som inte är större än 18 %. Forskning vid IRRI har visat att med noggrann torkhantering även nyskördad spannmål med MC på 28 % kan torkas säkert i enstegs lågtemperaturtorkar om bulkdjupet är begränsat till 2 m och lufthastigheten är minst 0,1 m/s. Men i de flesta utvecklingslän, där strömavbrott fortfarande är vanligt, utgör det en betydande risk att lägga högfuktiga spannmål i bulk utan en reservelförsörjning för att driva fläktarna.
Posttid: 16 maj 2024